Kostnad för långsegling
På denna sida kommer vi presentera vår kostnad för vår långsegling till Karibien. Under vårt år som vi seglade till Karibien och tillbaka höll vi noga koll på våra utgifter, och vill här presentera dem. Också var vi tror man kan spara mer pengar och där det inte är lätt att spara.
Alla båtar och besättningar är olika och kostnaderna varierar. Vi har inte levt på minimum under vårt seglingsäventyr. Vi har ätit ute en del och gjort en del utflykter.
Först lite information om oss:
- Vi lämnade Stockholm 24 augusti 2020 och kom tillbaka 6 august 2021. Mer detaljer på hur vi seglade finns under Our route.
- Vår båt är 35 ft (10,7 meter) och 3,3 meter bred, vilket är relevant för marinor. Ju större båt, dessto dyrare blir marinavgifterna.
- Vår båt är gammal (byggd 1965), så underhåll för båten är en stor kostnad för oss.
- Vi tog tjänsteledigt ett år. Under det året ville vi att pengarna såklart skulle räcka, men också maximera vår upplevelse. Det innebar att testa lokal mat, göra vissa utflykter och sådant.
- Alla kostnader vi skriver om här är för oss båda, och inte per person.
- Och sist men inte minst, vi har gjort EN sån här resa. Detta är våra erfarenheter och inte någon absolut sanning. Vi tipsar om att läsa om olika personers erfarenheter för att få en så sann bild som möjligt.
- Kommentar 2022: Det händer mycket med pengar och ekonomin just nu. Vi reste iväg sommaren 2020, då var inte inflation och prisökningar ett så brinnande ämne som det är nu och hur svenska kronan står sig till utländska valutor har ändrats lite sedan dess. De valutaväxlingar som svenska kronan stod mot på ett ungefär under våra resa jämfört vad det är vid denna uppdatering (okt 2022) är:
| Under vår resa (2020-2021) | Aug 2023 | Skillnad | |
| 1 SEK = | 0,098 EUR | 0,086 | -12% |
| 1 SEK = | 0,12 USD | 0,094 | -22% |
| 1 SEK = | 0,084 GRP | 0,074 | -12% |
Den karibiska dollarn (Easter Carribbean Dollar) är låst mot USD och har varit sedan 1976. 1 USD = 2,7 XCD.
Såsom vi förstått det varierar kostnaderna beroende på vart i världen man befinner sig. Vi har därför valt att presentera våra kostnader för olika områden vi seglat igenom. Vi hoppas att den informationen kan hjälpa andra som planerar en liknande resa. Vi har delat upp vår resa i följande geografiska områden:
- Norra Europa (Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Frankrike)
- Europas Atlantkust & Afrika (Spanien, Portugal, Kanarieöarna, Kap Verde)
- Karibien (St Vincent & Grenadinerna, Dominica, Antigua & Barbuda, Sint Maarten)
- Europa – hemvägen (Azorerna, Wales, Skottland, Sverige)
Alla dessa är rätt detaljerade, ifall man bara är intresserad av summeringen så är det bara att stanna kvar på denna sida.
SUMMERING
Här är vår kostnad för vår långsegling till Karibien. Mer detaljer om varje kategori finns längre ner i inlägget.
| SEK | Medel/månad | |
| Mat & Dryck | 111’250 | 9’549 |
| Båtunderhåll | 45’003 | 3’788 |
| Turistande | 17’721 | 1’416 |
| Seglingskostnader | 42’103 | 3’536 |
| Kommunikation | 2’657 | 106 |
| Bränsle | 28’654 | 2’367 |
| Försäkring | 15’343 | 1’209 |
| Övrigt | 11’364 | 864 |
| TOTALT | 274’096 | 22’836 |
Kostnaden per månad varierar en (därför har vi också valt att presentera kostnader för olika geografiska områden, som vi nämnde ovan) men här är vår kostnad för vår långsegling presenterad månadsvis:
Våra kostnad för långsegling till Karibien månadsvis i tabellform:
| SEK | |
| Augusti | 10’533 |
| September | 23’940 |
| Oktober | 22’571 |
| November | 42’610 |
| December | 10’163 |
| Januari | 18’157 |
| Februari | 16’658 |
| Mars | 19’550 |
| April | 40’574 |
| Maj | 10’575 |
| Juni | 24’668 |
| Juli | 21’659 |
| Augusti | 953 |
| Medelutgift/månad | 22’836 |
En liten påminnelse, alla kostnader är för oss båda. Så i genomsnitt spenderade vi 11’418 kronor/månad per person för vår långfärdssegling till Karibien.
MAT & DRYCK
| SEK | |
| Mataffär | 52’462 |
| Restaurang | 46’158 |
| Bar/pubar | 10’517 |
| Övrigt | 2’114 |
| TOTALT MAT & DRYCK | 112’250 |
Mataffär
Innan vi lämnade Sverige gjorde vi en gigantisk storhandling. Vi handlade massvis med torrmat (pasta, ris osv), konserver, linser, bönor, olja, kryddor och liknande. Eftersom vi startade vår segling rätt sent ville vi undvika att behöva göra en massa storhandlingar genom Norra Europa. En bra grundtanke, men vi handlade alldeles för mycket…
När vi kom tillbaka till Sverige hade vi fortfarande kvar mat vi köpt i Sverige… Mat är rätt så enkelt att hitta, och det är roligare att äta färsk mat en konserver. Speciellt enkelt att hitta är pasta, ris, konserver, bönor och så vidare. Det kan vara lite dyrare i till exempel Karibien, men inte mycket. Vad som dock kan vara dyrt (och svårt att få tag på) är specifika kryddor/kryddblandningar. Som till exempel pesto, taco-krydda, soltorkad tomat och liknande. Om man vill göra eget bröd, kan det vara svårt att tag på bra mjöl och jäst i Karibien (allt sådant finns dock i Sint Maarten), men sådant kan man köpa i södra Europa. Mat är generellt sätt billigare i södra Europa än norra.
När vi handlade mat för atlantöverfarten till Karibien köpte vi löjligt mycket mat. Då planerade vi i och för sig att det skulle räcka för en tid i Karibien, men det var fortfarande alldeles för mycket. Speciellt med tanke på hur mycket mat vi köpt när vi lämnade Sverige. Överfarten till Karibien tog 18 dagar och vi köpte flera vagnar med mat. På överfarten tillbaka, mot Azorerna, köpte vi inte ens en full vagn… Och maten tog inte slut på den överfarten. På överfarten från Azorerna till Storbrittannien, som tog 13 dagar, köpte vi en påse mat. Maten tog inte slut då heller.
Så, vårt tips är att inte köpa massa mat bara för att. Då sparar man lite pengar och tid. Det är lätt att se alla bilder på till exempel Instagram på storhandlingar och göra likadant. En intressant sak som vi noterat efter vi kommit tillbaka till Sverige är att fler frågat hur vi gjort med maten på atlantöverfarterna än hur vi planerat vattenanvändingen. En männsika överlever cirka 3 veckor utan mat, men bara 3 dagar utan vatten. Så rätt intressant att vi fått fler frågor om mat än om vatten. En segling över Atlanten till Karibien tar 3-4 veckor (beroende på vad man har för båt och var man startar ifrån) så då överlever man teoretiskt sett hela eller nästan hela överfarten utan mat, och i en nödsituation är det kanske bättre att ha lite extra vatten istället för massa konserver.
Bättre är att istället göra en seriös matplanering för så lång tid man planerar att överfarten kommer ta och köpa lite extra ifall överfarter tar längre än man tänkt. Plus att faktiskt köpa mat som håller länge och som man faktiskt gillar. Det hade vi gjort om vi skulle gjort resan igen. Om man aldrig gillat tonfisk på burk kommer man nog inte börja göra det heller och man äter hellre det som är gott. Pasta med pesto var en av våra favoriter, enkelt att laga och pesto håller länge. Kan varierar med att lägga till tomater i början av överfarten och fetaost eller soltorkade tomater mot slutet, till exempel. Vi skulle såklart köpa konserver, bara inte lika mycket.
En sak vi också blev bättre på under tidens gång var hur man ska ta hand om frukt och grönt. Det finns flera bra böcker om ämnet. Och även att planera måltiderna efter vilka grönsaker/frukter som mognar fort (tomater, sallad, paprika till exempel) och då äta dem i början av överfarten och spara sånt som håller länge (kål, äpplen, apelsiner) mot slutet. Vi gjorde en seriösare frukt och grönt planering när vi seglade mot Azorerna, och kunde äta färskt hela överfarten. När vi kom fram till Azorerna hade vi potatis, kål, lök, äpplen, vitlök, lime, citron och apelsiner kvar, alldeles utmärkta att äta. När vi kom fram till Karibien hade vi nästan inget färskt kvar, vi hade ätit upp allt eller så hade det blivit dåligt.
Om vi hade gjort om resan skulle vi köpt mer kryddor/kryddblandningar i Sverige och genom Europa bra mjöl och jäst. Vi skulle köpt på oss olivolja och naturell olja i Spanien/Portugal istället för i Sverige och betydligt mindre konserver. Vi använde inte ens hälften av våra konserver! Och vi skulle inte köpt så överdrivet mycket mat på Kanarieöarna innan atlantenöverfarten.
Så slutsatsen är: Köp inte för mycket onödig mat! Och ta hand om frukt och grönt!
Tips för att få ner kostnaden: Gör en ordentligt matplanering innan du går till mataffären. Köp inte mat du aldrig kommer äta, tycker du inte om tonfisk på burk innan kommer du nog inte börja göra det under reasn. Planera var i världe vissa livsmedel bör inhandlas. Köp bönor och linser istället för kött och fisk.
Restauranger
Vi åt de mesta måltiderna på båten, men ville samtidigt testa lokal mat och olika restauranger så åt även ute en del under året.
Vi åt ute betydligt oftare längs södra Europa än norra, mycket billigare i södra Europa. I Mindelo, Kap Verde åt vi nog fler måltider på marina baren än på båten.
I Karibien kan restauranger vara rätt så dyra. Men det går att hitta billig lokal mat. Vi åt mycket roti, friterad eller grillad kyckling med tillbehör och liknande mat och det var väldigt billigt. Vi hade några lobster bbqs och åt på “vanlig” restaurang nån gång ibland.
Tips för att få ner kostnaden: Denna kostnad kan rätt enkelt bli mindre genom att inte äta ute och när man väl gör det välja billigare, lokala ställen.
Barer & pubar
Ju längre söderut vi seglade desto mer barbesök blev det (inkluderat strandbarer i Karibien). Vi var ute på resa ett år så vi sparade inte in på detta. På vissa ställen kostade ölen lika mycket på strandbaren som i affären…
Tips för att få ner kostnaden: Köp dryck i mataffären istället för på en bar, eller skippa drinken helt.
Övrigt
Några enstaka kaffe to-go och fika eller liknande vi köpt.
BÅTUNDERHÅLL
| SEK | |
| Reservdelar och reperationer | 37’751 |
| Övrigt | 7’252 |
| TOTALT BÅTUNDERHÅLL | 45’003 |
Reservdelar och reperationer
Vi hade en gammal båt, byggd 1965 så vi förväntade oss att utgifterna för båtreparationer skulle vara en stor del av kostnaden. När vi läste om budgetering för långsegling såg vi ofta rekommendationen att förvänta sig 10-20% av båtens värde på underhåll och reperationer. Och om båten är äldre, så ska man öka procenten. Vi spenderade 16-22% av båtens värde (beroende på vad man sätter värdet till) på båtreperationer och underhåll.
Vi gör alla båtjobb själva, ifall man inte är så händig eller inte vill spendera massa tid på båtjobb borde man nog ha en högre budget för båtunderhåll. Att långsegla innebär mycket slit på båt och utrustning, och mycket kommer gå sönder. Det kan inte undvikas, även om man har ny båt med ny utrustning. Alla båtar som seglar på detta vis kommer behöva underhåll och reperationer.
Tips för att få ner kostnaden: Denna kostnaden kan variera kraftigt beroende på vad som går sönder. All båtar som gör en sån här resa kommer gå sönder förr eller senare. Man får bara hoppas att det är något som kan fixas och inte kostar alltför mycket. Vi gör allt båtjobb själva och på så sätt kan vi hålla ner kostnaden väldigt mycket.
Övrigt
Andra grejer vi behövt köpa till båten, som motorolja, hinkar, oljefilter coh liknande.
Tips för att få ner kostnaden: Skippa inte underhållet för att spara pengar. Gör den service båten behöver när den behöver det och på så sätt sparar du pengar. Gör allt jobb själv istället för att betala någon som gör det. Service av motorn gör man rättt ofta (ny olja, oljefiler osv) så det är bara lära sig hur man gör det.
TURISTANDE
| SEK | |
| Transport | 6’003 |
| Utflykter/turist attraktioner | 7’803 |
| Övrigt | 3’915 |
| TOTALT TURISTANDE | 17’721 |
Transport
För det mesta använde vi kollektivtrafik när vi behövde ta oss någonstans. Men några gånger tog vi taxi (till exempel när vi handlade mat för Atlantenöverfarten) och vi hyrde bil några gånger.
Tips för att få ner kostnaden: Ta bussen eller gå istället för att ta taxi eller hyra bil.
Utflykter/turist attraktioner
Vi spenderade lite pengar på turist-saker, några guidade turer och inträde till parker osv. Detta var något vi hade budgeterat för. Men vi gjorde många utflykter som inte kostade så mycket eller var gratis. Man kan se mycket på egen hand utan att spendera en massa pengar.
Tips för att få ner kostnaden: Det är många utflykter man kan göra som är gratis, i naturen och i städer. Bara att gå runt ser man en del utan att det kostar något.
Övrigt
Övriga aktiviteter vi gjorde, till exempel dök vi på Statia.
SEGLINGSKOSTNADER
| SEK | |
| Inklareringskostnader | 4’013 |
| Mooring bojar/hamnavgifter | 27’498 |
| Covid-19 PCR tester | 6’853 |
| Övrigt | 3’739 |
| TOTALT SEGLINGSKOSTNADER | 42’103 |
Inklareringskostnader
I Europa hade vi inga inklareringskostnader eller crusing fees. Det var inga kostander att segla in i Storbrittanien trots Brexit. I Karibien och till Kap Verde behövde vi betala inklareringskostnader.
Eftersom vi seglade 2020/21 med covid-19 behövde vi på vissa ställen använda agenter (SVG och Dominika) så inklaeringskostnader var då dyrare än de vanligtvis är.
Tips för att få ner kostnaden: Inklareringskostnader betalas när man checkar in i ett nytt land (såvida inte det tillhör EU/Schengen). Genom att stanna längre på samma ställe och besöka färre länder kan man få ner denna kostnad. Det är också mycket trevligare att stanna längre på samma ställe och inte stressa, så win-win.
Mooring bojar/hamnavgifter
I Europa finns det inte jättemånga alternativ att ankra, så många nätter spenderas i marinor.
I Karibien ankrade vi större delen av tiden, förutom några få nätter på mooring-boj. När vi skulle in i SVG behövde man ligga på mooring boj i karantänsområdet, covid-19 specifika regler. Men vi ankrade för det mesta, billigare och säkrare (många mooringbojar i Karibien är inte så jättebra omhändertagna och överallt man läser om det ska man alltid dyka på mooringbojarna om man väljer att använda dem (är väl alltid bra att dyka på sitt ankare också)). I Karibien låg vi i marina några dagar, det var inte så dyrt som man skulle kunna tro.
Tips för att få ner kostnaden: Ankra istället för att gå in i marina om möjlighet finns. Stanna längre på samma plats, en del marinor erbjuder billigare dygnsavgift om man stannar längre.
Covid-19 PCR tester
Eftersom vi seglade under covid-19 behövde vi göra en del PCR-tester när vi seglade in i nya länder.
Övrigt
Avgifter för kanaler, Stående mastrutten och Kaledoniakanalen i Skottland (här är det Kaledoniakanalen som står för större delen av kostnaden, Stående mast rutten kostade bara några enstaka euros. Även ankringsavgift för Tobago Cays i Karibien (som är en National park).
KOMMUNIKATION
| SEK | |
| Mobil | 2’657 |
| Övrigt | 0 |
| TOTALT KOMMUNKATION | 2’657 |
Mobil
Denna kategori är för kommunikationskostnader som är utanför vårt ordinarie mobilabonnemang. Eftersom vårt ordinare abonnemang inkluderar andra enheter hemma i Sverige är den inte en del av kostnaden här.
Det är fria samtal och surf inom EU/EES så genom Europa hade vi inga extra avgifter. Vi köpte lokala simkort på några öar i Karibien. Vi ringde en eller två vanliga samtal med våra svenska simkort.
Vi använde kortvågsradio för alla längre överfarter och använde aldrig satellittelefonen vi hade. En kortvågsradio kostar inte att använda och om man har satellittelefon kan man förvänta sig att kostnaden för kommunikation blir högre.
Tips för att få ner kostnaden: Köp lokala sim-kort, utnyttja Free Wi-Fi som finns på många barer och restauranger.
Övrigt
–
BRÄNSLE
| SEK | |
| Diesel/bensin | 27’981 |
| Gasol | 673 |
| TOTALT BRÄNSLE | 28’654 |
Diesel& Bensin
Vi lämnade Sverige rätt sent på säsongen (seglade från Stockholm slutet av augusti) och behövde hålla lite tempo för att komma söderut. Om vi åkt tidigare hade kanske våra bränslekostnader varit lägre då vi kunde haft tid att vänta på bra väderfönster.
Men även när vi kommit så långt söderut valde vi många gånger att använda motorn istället för att driva och vänta på vind.
Tips för att få ner kostnaden: Ha inte för bråttom så att man kan invänta bättre vindar. Ha en bra lättvindssetup.
Gasol
Påfyllnad av gasolflaskor.
FÖRSÄKRING
Vi betalade både vår personliga försäkring och vår ansvarsförsäkring på båten innan avresa. Men efter som båda är giltiga för hela resan har vi slagit ut det jämt på hela resan istället.
| SEK | |
| Ansvarsförsäkring för segelbåten | 5’333 |
| Personlig försäkring | 10’010 |
| TOTALT FÖRSÄKRING | 15’343 |
Ansvarsförsäkring
Vi hade enbart ansvarsförsäkring för båten, med limit €3’000’000. Ansvarsförsäkringen täckte alla områden vi seglade genom. Vi tecknade försäkring via Y Yacht (nu uppköpt av Topsail). Att hitta försäkring var inte enkelt, läs mer om det HÄR.
Personlig försäkring
Vi utökade vår reseförsäkring via det försäkringsbolag i Sverige som vi har hemförsäkring i.
Tips för att få ner kostnaden: Ha en ansvarsförsäkring enbart för båten (beror ju såklart på vad båten är värd). Segla inte utan ansvarsförsäkring för att spara pengar, det är dumt. Skippa inte heller din egna reseförsäkring.
ÖVRIGA KOSTNADER
| SEK | |
| Medicin/apotek/hälsa | 670 |
| Shopping/kläder/sportutrustning | 7’620 |
| Tvätt/husgeråd | 2’559 |
| Sport aktiviteter | 100 |
| Övrigt | 416 |
| TOTALT ÖVRIGA KOSTNADER | 11’364 |
Medicin/apotek/hälsa
Småsaker från apotek, sjösjukepiller och liknande.
Shopping/kläder/sportutrustning
Lite kläder och utrustning vi köpte längs vägen. Även inkluderat lite souvenirer och liknande saker.
Tvätt/husgeråd
Genom Europa tvättade vi i maskiner som fanns i marinorna. Vanligt var att man betalade några euro för att använda maskinerna. Köpte även lite köksutrustning.
I Karibien lämnar man in tvätten eller tvättar för hand. Vi försökte tvätta för hand i början men blev lata och lämnade in istället. I denna kostand finns även avgifter för sophantering.
Tips för att få ner kostnaden: Köp inte saker du inte behöver!
Detta var de kostnader vi hade för vår långfärdssegling till Karibien och tillbaka. Här är länkar med mer detaljerade kostnader för långfärdssegling för de olika omården vi seglade genom:
- Seglingskostnader Norra Europa
- Seglingskostnader Europas Atlantkust & Afrika
- Seglingskostnader Karibien
- Seglingskostnader Europa – hemvägen
Innan vår resa gjorde vi en budget för de kostnader vi förväntade oss för vår långfärdssegling, och den har båda varit väldigt fel och i vissa fall bättre än förväntat. Här nedan är skillnaden i vår budget och utfallet.
| Budget | Utfall | Skillnad | |
| Mat & Dryck | 91’000 | 111’250 | -20’250 |
| Båtunderhåll | 34’000 | 45’003 | -11’003 |
| Turistande | 19’500 | 17’721 | 1’779 |
| Seglingskostnader | 93’600 | 42’103 | 51’497 |
| Kommunikation | 0 | 2’657 | -2’657 |
| Bränsle | 20’800 | 28’654 | -7’854 |
| Försäkring | 32’500 | 15’343 | 17’157 |
| Övrigt | 14’300 | 11’364 | 2’936 |
| SUMMA | 305’700 | 274’095 | 31’605 |
Så, i slutändan spenderade vi ändå mindre pengar än vad vi budgeterat för. Bra utfall, även om vissa poster vart totalt fel… Ett exempel är utgifterna för Seglingskostnader (hamnar, in och utklareringar, kanaler osv). När vi planerade resan trodde vi att vi skulle besöka fler öar i tex Karibien är vad vi gjorde. På grund av covid-19 stannade vi längre på de öar vi besökte, och detta var i slutändan något väldigt bra. Om vi gör en liknande resa i framtiden kommer vi verkligen försöka stanna längre på varje plats istället för att jaga stäplar i passet.
Ifall du för intresses skull vill läsa vad vi tänkte rätt långt innan vi började vår resa hittar du blogginlägget om budgeten HÄR.
Här har vi några andra sidor på hemsidan där vi presenterar lite mer information och kostnader om vår långfärdssegling.
- Förberedelsekostnader för långfärdssegling
- Dokument och papper för långfärdssegling
- Utrustning
- Vår rutt
- YouTube Videos
Hoppas kommande seglare har någon nytta av informationen och de kostnader från vår långfärdssegling vi delat här 🙂
Vill bara också tillägga att vi bara gjort en seglingsresa, och inte är några experter på ämnet. Men vi känner att det är väldigt hjälpsamt att läsa olika personers erfarenheter och åsikter när man planerar för en sådan här resa, så därför gör vi ett litet bidrag till det här.
Så se det som vi skriver en bra input för att förbereda för en seglingsresa, men i slutändan är man ju den som känner sig själv och sin båt bäst och då fattar man först och främst beslut efter det. 