Dokument och papper för långfärdssegling

Vilka dokument behövs för en långfärdssegling till Karibien? Här listar vi de dokument vi har med oss. Om du vill veta vilken rutt vi tog och vilka länder vi besökte finns det under Our Route. Längre ner på denna sida har vi också beskrivit våra erfarenheter om proceduren att ankomma och lämna länder med segelbåt.

Vill bara också tillägga att vi bara gjort en seglingsresa, och inte är några experter på ämnet. Men vi känner att det är väldigt hjälpsamt att läsa olika personers erfarenheter och åsikter när man planerar för en sådan här resa, så därför gör vi ett litet bidrag till det här.

Så se det som vi skriver en bra input för att förbereda för en seglingsresa, men i slutändan är man ju den som känner sig själv och sin båt bäst och då fattar man först och främst beslut efter det. 🙂

Här är de dokument vi kommer gå igenom, mer info om varje dokument finns längre ner på sidan:

  • Pass
  • Kompetensbevis (Certificate of Competence)
  • Båtregistrering (Original registration papers)
  • Försäkring
  • Crew list
  • VHF Certifikat (Short Range Certificate)
  • VHF-tillstånd (Ship’s Radio Licence)
  • Amatörradiocertifikat
  • Kanalintyg (Certificate for inland waterways)
  • Momsbevis (Proof of VAT status)
  • Utskrivning (Skatteverket, Försäkringskassan osv…)
  • Incheckning vid ankomst till nytt land med segelbåt
    • Europa
    • Utanför Europa
  • Utcheckning för segelbåt

 

 

Här är de dokument vi hade med oss på vår långfärdssegling till Karibien:

Pass
  • Varje besättningsmedlem ska ha ett pass som är giltigt och ska inte utgå de närmsta 6 månaderna (från det att man ankommer till ett nytt land).
  • Som man kan anta är detta det viktigaste dokumentet ombord och kollas alltid när man byter land och i många marinor.
Kompetensbevis (Certificate of Competence)
  • Vi har båda Kustskepparexamen eftersom det behövs för båtar över 12 meter och vår andra båt är längre än så. Men som vi förstått det skulle inte detta behövas så länge det inte behövs i landet där båten är registrerad, men vad vi läst ofta uppskattat om man har nån form av intyg att man kan hantera en båt, speciellt om man ska in i kanaler.
  • Under det året vi var borta visade vi aldrig upp dessa papper. Men kan säkert fortfarande vara bra att ha med.
Båtregistrering (Original registration papers)
  • Vi registrerade båten med hjälp av Svenska Kryssarklubbens Internationella Certifikat. Läs mer här: Båtregistrering.
  • Detta dokument är “båtens pass”, och väldigt viktigt papper. Kollas när man kommer in i nya länder, marinor mm.
Försäkring
  • Någon form av ansvarsförsäkring krävs för de flesta marinor i Europa, och även marinor i Karibien. Vi hade en ansvarsförsäkring via  Y Yacht Insurance (nu uppköpt av TopSail) med limit €3’000’000, men det var inte lätt för oss att hitta en försäkring, läs mer HÄR.
  • Ansvarsförsäkring är motsvarande trafikförsäkring för bil och täcker skador orsakade av din båt på andra båtar, personer, marinor, miljöförstörelse till exempel.
  • Vi visade upp ansvarsförsäkring varje gång vi gick in marinor längs Europa, och behövs även om man går in i kanaler. Även fast det kan vara svårt att hitta försäkring så skulle vi nog säga att det är väldigt dumt att åka iväg utan ansvarsförsäkring. Har man en gammal båt räcker det, blir nästan onödigt dyrt om man skulle ha en helförsäkring på båten.
  • Man behöver inte försäkra båten via ett svenskt bolag, vi valde ett bolag registrerat i Frankrike (egentligen brittiskt men hade en gren i Frankrike pga Brexit). Vi utnyttjade aldrig försäkringen så kan inte uttala oss om hur bra företaget är i den aspekten. Men i processen då vi tecknade försäkringen var de väldigt hjälpsamma.
  • En sak vi inte tänkte på innan vi åkte men som vi lärde oss under resan av andra seglare är att man ska se till att jollen är inkluderad i ansvarsförsäkringen.
Crew list
  • Vi gjorde egna crew lists innan vi åkte. Väldigt onödigt! Varje land hade en egen standard för crew list som man fyllde i när man checkade in. Dock ska man ha koll på alla i besättningens passnr, födelsedatum, namn, när passet går ut och så vidare innan man går till Immigration.
VHF-certifikat (Short Range Certificate)
  • Detta dokument är personligt och behövs för att få använda VHF och AIS och gäller även svenska vatten. Utan detta får man inte använda VHF/AIS ens i Sverige.
  • Man går en kurs hur VHF ska användas, vilket är en väldigt bra kurs att gå och när man gått kursen och fått sitt certifikat kan man ansöka om VHF-tillstånd till båten, se nedan.
VHF-tillstånd (Ship’s Radio Licence)
  • För att båten ska få ha VHF/AIS ombord. Man ansöker om detta hos Post och Telestyrelsen. Utan detta får man inget MMSI-nr till båten. MMSI-numret är samma för alla enheter ombord båten och är identitetsnummer för båten.
  • Det är olika lagar vad gäller radiotillstånd i olika länder, i vissa länder måste man till exempel ha separat tillstånd för varje VHF-enhet ombord (alltså ett separat för den fasta och ett separat för den handhållna). Detta gäller inte i Sverige och då kan det vara bra att ha med ett dokument som beskriver att svensk lag gäller för svenskregistrerad båt. Detta dokument finns på PTS hemsida: pts.se/batradio
Amatörradiocertifikat
  • Inte nödvändigt om man inte har HF-radio.

 

Annan dokumentation som ofta omnämns för långfärdssegling:

Kanalintyg (Certificate for inland waterways)
    • Vi har inte detta eftersom vi inte planerar att gå de inre vattenvägarna i Europa (förutom Kielkanalen, men för att gå igenom den behövs inte kanalintyget). Det är också lite oklart ifall det behövs ute på havet i Nederländerna, vi får se om någon klagar på oss.
      • UPPDATERING efter avfärd: Vi valde att gå igenom Stående mast rutten och innan vi gick in i kanalerna googlade vi ifall vi skulle behöva kanalintyget, men hittade ingen källa som sa att vi skulle behöva det för vår båt. Vi hittade att man skulle ha nån form av certificate of competence, men (så som vi förstod det) var inte specifikt för de inre vattenvägarna och endast nödvändigt för större och snabbare båtar. Vi läste också på en svensk sida att Kustskepparexamen kunde vara tillräckligt för Stående Mast Rutten. Under våra dagar på kanalen var det ingen som kollade våra papper, så osäkert ifall det behövs. Vi gick även Caledoniakanalen i Skottland och där behövs inget sådant här certificate heller. Där kollade de pass, båtregistreringspapper och ansvarsförsäkring.
Momsbevis (proof of VAT status)
  • Gäller för segling inom EU. Vår båt är byggd 1965 så detta ska inte gälla inte oss.
  • Det var ingen som kollade detta under vår resa (och vi blev besökta av Franska kustbevakningen i Engelska kanalen), men vi har läst om båtar som behövt betala EU-moms vid kontroll, framförallt i södra Europa. Det vi läst är att om detta momsbevis saknas utgår man från vad båten är försäkrad för och tvingas då betala runt 20% i moms.
  • Båtar byggda efter 1 januari 1985 behöver detta, men det är lite oklart exakt vad som gäller angående detta papper. För båtar byggda innan 1985 är de inte förpliktade att betala moms om de befann sig i EU 31 december 1992 och har varit i privat ägo sen de byggdes. Men det kan ju vara hyfsat svårt att bevisa, då papper säkerligen försvunnit på vägen för en äldre båt.
  • Har man en billig, äldre båt kan det då kanske vara värt risken att åka utan detta papper då sannolikheten att det kollas är liten.
  • MEN köper man en nyare, lite dyrare båt kan denna avgift bli avsevärt dyrare. Om man köper en nyare båt som saknar detta papper bör man nog försöka förhandla ner priset motsvarande vad det skulle kosta att betala momsen.
  • Värt att notera är också att om båten varit utanför EU längre än 3 år eller om båten bytt ägare under tiden den befunnit sig utanför EU måste momsen betalas på nytt när båten importeras till EU igen. Värt att tänka på om man köper en båt utanför EUs gränser.
    • Franska overseas territorium som t.ex.  Guadeloupe och Martinique tillhör EU, så köper man en båt där borde man inte stöta på detta problem, men antagligen bäst att kolla upp med någon kunnig om man köper en dyrare båt.
  • Slutsatsen när vi läst om detta är att det är lite rörigt, kanske främst då vi inte är så juridiskt kunniga. Vi har här bara försökt sammanfatta det vi läst från olika hemsidor på nätet. Har man eller är påväg att köpa en nyare, dyrare båt bör man kanske konsultera någon mer insatt med rätt kunskap exakt vad som gäller.
Utskrivning (Skatteverket, Försäkringskassan osv…)
  • Enligt Skatteverket och övriga myndigheter står det att om man är utomlands mer än ett år ska man skriva ut sig från Sverige. Men här verkar det finnas olika historier vad vi läst lite kort om. Då vi inte seglade mer än ett år undersökte vi aldrig det här fullt ut. Men vi har sett historier då seglare blivit uppringda av Skatteverket då de behöver skriva ut sig då de inte spenderar majoritet av sin dygnsvila på sin folkbokförda address i Sverige. Men också läst att det inte har behövts som seglare om man inte har en permanent bostad i utlandet. Detta kan säkert variera från fall till fall så om man tänkt vara ute mer än ett år och vill vara säker på att man gör rätt för sig borde man kanske kontakta de olika myndigheterna och klargöra exakt vad som gäller.

 

Hur går det egentligen till när man kommer till ett nytt land med sin segelbåt?

Europa
  • För länder inom EU/Schengen behöver man inte göra något speciellt. De kollar ofta papper i marinor (då främst pass, båtregistrering och försäkring). Man behöver inte besöka Customs & Immigration.
  • Storbritannien och Kanalöarna (Guernesey/Jersey) och Gibraltar är inte en del av EU eller Schengen och då måste man kontakta Customs & Immigration. Här är hur vi gjorde när vi besökte Storbritannien sommaren 2021: Enter UK with sailboat after brexit. Även trots att Kanalöarna (Guernsey/Jersey) och Gibraltar går under brittisk flagg så tillhör de inte Storbritannien fullt ut. När man ankommer till de territorierna måste man besöka Customs & Immigration oavsett vart man seglar ifrån.
Utanför Europa
  • När man kommer till ett land utanför EU/Schengen är det första man gör att hissa Q-flaggan (den gula flaggan). Antingen tillsammans med gästflaggan eller ensam (det finns lite olika åsikter hur man egentligen ska göra detta). Men viktigt är att om den hissas den tillsammans med gästflaggan så ska gästflaggan vara överst. Har man gästflagga hissad ska det var den flaggan som är högst upp.
  • Att hissa Q-flaggan är en signal till landet att man ännu inte har checkat in i landet, men ska besöka Customs & Immigration så snart man får möjlighet. Flaggan ska helst hissas så fort man kommer in i landets territorialvatten (12 sjömil från land) och ska inte tas ner förrän man checkat in i landet. Det är i många länder inte lag på att Q-flaggan ska vara hissad, men det finns en stark tradition av att göra den. Om man har Q-flaggan hissad innan man checkat in ska man inte kunna bli anklagad för att försöka komma in i landet illegalt.
  • När man seglar till ett nytt land ska man först segla till ett ställe som är en Port of Entry. Där finns kontor för Customs & Immigration.
  • Man ankrar i lugn och ro, eller förtöjer i marinan. När man är klar går man iland för att besöka Customs & Immigration.
    • I en del länder är det enbart kapten på båten som ska gå iland och checka in hela besättningen. Resten av besättningen väntar ombord på båten.
    • Klä dig i någorlunda ordentliga kläder när du går till dessa kontor, då får du oftast trevligare bemötande. Man går inte till bankkontoret i Sverige i enbart badbyxor och flipflop, till exempel.
      • När vi skulle checka in på Antigua glömde Thomas sina skor på båten när han tog jollen in till Customs & Immigration. Han chansade och gick barfota, men när han kom till kontoret blev han utslängd och fick snällt åka tillbaka till segelbåten och hämta sina skor (vanliga skor, inga flip-flop) innan han tilläts in i kontoret och göra hela incheckningsprocessen. Bättre att vara ordentligt klädd från början!
    • Vanligtvis ska man gå till Immigration-kontoret först. Här checkar man in besättningen i landet. Man får stämplar i passen bland annat.
    • Efter immigration besöker man Customs och deklarerar in båten i landet.
    • Vanligtvis betalar man en summa för incheckningen. I vissa länder kan detta vara rätt dyrt och i vissa länder är det en mindre administrativ summa.
  • När dessa två är klara åker kapten tillbaka till båten, tar ner Q-flaggan och det är fritt fram för alla att gå iland.

 

  • Innan man lämnar landet besöker man Customs & Immigration på nytt för att checka ut besättning och båten. Vid detta besök får man nya stämplar i passet som säger att man checkat ut och ett utklareringspapper som man visar upp i nästa land man seglar till. Detta papper kallas i vissa länder, framförallt spansktalande, för zarpe. Detta dokument är olika viktigt i olika länder, men utan det kan man bli nekad inträde till nästa land man besöker, så utklareringen är en viktig del!

 

  • Allt detta ovan är vad som gäller rätt allmänt. På hemsidan noonsite.com finns en massa information vad som är specifikt för olika länder. Vilka kontor man ska besöka vid ankomst/avfärd, vilka Port of Entries det finns i landet, senaste uppdatering om avgifter för in/utklarering osv.
dokument långfärdssegling karibien
Väntar utanför Customs i Karibien, under en långfärdssegling visar man upp dokument för officials bland annat när man byter land.

Detta var lite information om de dokument och papper som behövs för en långfärdssegling till Karibien. Här finns länkar till sidor vi har med mer information om vår långfärdssegling:

 

Hoppas detta varit till någon hjälp, dela gärna i kommenterarna om ni har några erfarenheter som skiljer sig åt från de vi skrivit. 🙂

UPPDATERING: Vi har köpt en ny båt – en Wasa 530. På denna sidan kan man läsa mer om den: The Boat – Anne-Mon II.

Båten har stått i 10+ år och är i behov av en del renovering och uppgraderingar. Vi kommer dokumentera arbetet vi gör på båten och våra förberedelser inför ett nytt seglingsäventyr på: youtube.com/c/SailingAnneMon.